Moderaterna föreslår höjt bolånetak
År 2010 infördes ett bolånetak i Sverige som innebar att man fick låna upp till 85 % av husets värde. Kvarstående 15 %, det vill säga kontantinsatsen, skulle man själv finansiera med sina egna pengar. Bolånetaket infördes för att skydda både bank och låntagare i hopp om att taket skulle minska skuldsättningen för låntagare.
Bolånetaket har gällt sedan 2010 men moderaterna anser nu att det är alldeles för svårt för unga och förstagångsköpare att ta sig in på bostadsmarknaden. Många förstagångsköpare hamnar i dyra bo-former så som andra- och tredjehandsbostäder och vissa känner sig också tvungna att ta blancolån för att finansiera kontantinsatsen.
Detta ihop med den bostadsbrist som just nu råder i Sverige har lett till att moderaterna anser att en höjning av bolånetaket till 90 % kan underlätta klivet in på bostadsmarknaden och öppna upp för fler svenskar att köpa en bostad under bättre förhållanden.
Exempel på typiskt bostadsköp med nuvarande bolånetak: Köper man idag en bostad för 2 000 000 kronor får man låna upp till 1 700 000 kronor (85% av köpesumman). Man behöver sedan betala 300 000 kronor i kontantinsats vilket motsvarar 15 % av 2 000 000. Går moderaternas förslag igenom behöver man istället endast betala en kontantinsats om 10 % vilket motsvarar 200 000 kronor.
Hårda krav på bostadsköpare
Anledningen till att vissa förstagångsköpare väljer att vända sig till ett blancolån för kunna genomföra sitt bostadsköp är de krav som ställs. Genom åren har bland annat flera amorteringskrav lagstadgats och det är få personer som har en buffert för kontantinsatsen i takt med att bostadspriserna ökar.
Bolånetaket
- Maximalt får 85 % av köpesumman belånas, resterande 15 % skall finansieras av låntagaren.
Skuldkvotstak
- Innebär att bankerna har en gräns för hur mycket man får låna i förhållande till den bruttoinkomst man har. Taket varierar mellan bankerna men är i regel på 5 gånger årsinkomsten. Skuldkvotstaket är inte ett lagkrav utan upp till varje enskild bank att själva bestämma.
Amorteringskrav 1
- 2016 infördes det första lagstadgade amorteringskravet i Sverige. Lånar man mer än 50 % av värdet av sin bostad skall man amortera 1 % av lånet. Lånar man mer än 70 % av bostadens värde skall man amortera 2 %. Amorteringskravet gäller inga lån som motsvarar mindre än 50 % av bostadens värde och det är du upp till banken och låntagaren att bestämma hur mycket som skall amorteras.
Amorteringskrav 2
- 2018 införde det andra amorteringskravet. Detta innebar att 1 % måste amorteras om lånet överstiger bruttoinkomsten 4,5 gånger.
Utöver kraven skall man också ha en stabil ekonomi och god återbetalningsförmåga. Har man en medsökande ökar dessutom chanserna för att bostadslånet blir beviljat.
Använd endast blancolån som en sista utväg
Oavsett om den bostad man skall köpa anses dyr eller billig är i regel kontantinsatsen en större summa pengar. Går det undvika skall man aldrig ta ett blancolån för att finansiera kontantinsatsen.
Att hantera ett lån är för dem flesta tillräckligt påfrestande för ekonomin och att då skuldsätta sig ytterligare genom ett lån till kontantinsatsen kan leda till total ekonomisk kollaps.
Det är alltid bättre att spara ihop till kontantinsatsen, även om det tar flera år. Det är nästan aldrig värt det att dra på sig skulder och betalningsanmärkningar för att köpa den bostad man vill ha. Har man en gång förstört sin ekonomi är det väldigt tufft att återhämta sig och många ekonomiska problem förföljer en resten av livet.
Behöver du råd om sparande i vardagen för att snabbare få råd med kontantinsatsen kan du kolla mer på vår guide för sparande.
Diskussion
Inga kommentarer än.